Visste du att?

Rymden har gett oss mängder
av innovationer

Människans verksamhet i rymden ligger bakom tusentals, ofta oförutsedda, innovationer som är avgörande för hur vi lever våra liv idag. Spännande internationella rymdprogram, utvecklingen av satelliter, uppstädning av rymdskrot, oväntade uppfinningar från rymdforskningen och semesterresor till rymden – här är några saker som du kanske inte visste om rymden.

5 saker du inte visste om satelliter

Hur får man upp en satellit till rymden?

För att en satellit ska nå rymden behöver den komma upp i hög hastighet. När den går tillräckligt snabbt hinner jorden, eftersom den är rund, kröka sig innan satelliten dras tillbaka av jordens dragningskraft. Satelliten börjar då cirkulera runt jorden. Egentligen kan man säga att satelliten hela tiden faller men räddas kvar av sin rörelse. För att nå den hastighet som krävs hjälps satelliter upp av så kallade bärraketer. Det finns ett stort antal olika sorters bärraketer i olika storlekar och med olika egenskaper. Vilka bärraketer som används beror på hur tung satelliten är.

Hur snabbt färdas en satellit?

Hur snabbt en satellit färdas beror på hur nära jorden den ligger. Ju närmare jorden den cirkulerar desto fortare måste den färdas för att inte dras ner av jordens dragningskraft. Många satelliter, till exempel TV-satelliter, färdas på 36 000 km höjd med en hastighet som motsvarar jordrotationen, det vill säga ett varv per dygn. Det motsvarar ungefär 11 000 km i timmen. De satelliter som går närmast jorden färdas cirka 21-28 000 km i timmen.

Hur mycket kostar det att bygga en satellit?

Satelliter är avancerade tekniska maskiner. En mycket enkel satellit kan kosta omkring 20 miljoner kronor, medan en satellit som kan användas till mer kostar omkring 500 miljoner kronor. En större satellit kan kosta så mycket som 5 miljarder kronor. Ett annat exempel är James Webb Space Telescope som ska ha kostat omkring 80 miljarder kronor att utveckla. De allra mest avancerade satelliterna kan användas för att studera hur universum utvecklas, hur galaxer bildas, hur vårt solsystem fungerar och födelsen av stjärnor och planeter. De minsta och billigaste satelliterna används ofta i kluster där flera satelliter används tillsammans för att exempelvis vaka över livet på jorden.

Hur många satelliter finns idag i rymden?

Över 1 000 satelliter skjuts upp varje år, men antalet ökar stadigt. 2023 fanns över 8 000 satelliter i drift runt jorden. Utöver dessa finns ett flertal som inte längre är operativa, läs mer längre ner under "Vad händer när en satellit dör?".

Kan man se satelliter från jorden?

Trots att satelliter befinner sig ute i rymden så går det faktiskt att se många av dem med blotta ögat. Satelliter som cirkulerar närmast oss, omkring 500-800 km över jorden, är lätta att få syn på när de reflekterar solljuset. Från Sverige och andra nordliga länder kan man lätt få syn på satelliter som går över polerna när det är mörkt ute.

8 oväntade uppfinningar från rymden

Rymdforskningen har banat väg för tusentals värdefulla, ofta oförutsedda, framsteg inom teknikområdet. Dessa innovationer är på många sätt avgörande för hur vi lever våra liv idag. Här är 8 uppfinningar som du kanske inte visste kom från rymdforskningen.

Mobilkameran

För att dokumentera rymdresor på 90-talet utvecklades kameror som skulle vara tillräckligt små för att få plats på en rymdfarkost och tillräckligt bra för att ta högkvalitativa bilder. En tredjedel av dagens mobilkameror bygger på samma teknik.

Frystorkad mat

För att få maten att hålla under de långa resorna till månen började NASA att forska på frystorkning av livsmedel. Denna forskning har varit en viktig del i utvecklingen av hållbar mat som på sikt kan leda till bättre livsmedelshantering och minskat matsvinn.

Örontermometern

För att beräkna temperaturen på planeter och stjärnor långt bort utvecklade astronomer en teknik som kunde mäta infraröd strålning i rymden. Samma teknik, en slags värmekamera, används i moderna örontermometrar för att mäta kroppstemperaturen på barn och vuxna.

Repfria glasögon

Farkoster som färdas genom atmosfären tvingas utstå stora påfrestningar. Därför utvecklade forskare en yta som var tillräckligt hård för utsidan av en rymdfarkost. Samma teknik fick oväntad användning vid framtagning av ett repfritt glas till glasögon.

Röjning av landminor

Raketbränsle fick oväntad användning när det visade sig kunna användas för att röja landminor. Raketbränslets egenskaper gör det möjligt att bränna hål rakt igenom minan utan att den detonerar.

Trådlösa hörlurar

De första trådlösa hörlurarna utvecklades för att astronauter skulle kunna vara uppkopplade samtidigt som de rörde sig fritt i tyngdlöshet. Dagens trådlösa hörlurar, som vi ofta ser ute på stan eller på gymmet, använder samma teknik.

Pulsmätare

På de flesta gym idag finns det träningsmaskiner som avläser pulsen hos den som tränar. Tekniken utvecklades ursprungligen för att läkare på jorden skulle kunna övervaka astronauternas hjärtrytm ute i rymden.

Tempurmadrassen

För att förbättra sittkomforten och dämpa påfrestningarna från G-kraften i rymdfarkoster utvecklades det första tempurmaterialet. Idag är tempurmadrassen ett populärt val för en god natts sömn.

På semester i rymden

Få har väl missat Elon Musks stora ambitioner att göra rymdturism till verklighet. I oktober 2021 skickades fyra privatpersoner upp i rymden genom SpaceX projekt Inspiration4. Och i deras dearMoon-projekt planerar de att ta 6-8 privatpersoner på en tur runt månen med raketen Starship. Uppskjutningen var planerad till 2023 men har blivit framskjutet och nytt datum har ännu inte satts (January 2024). Musk är bara en i raden av rymdaktörer som visat intresse för denna hittills nya marknad. Två andra företag som lett utvecklingen av rymdturism är Virgin Galactic och Blue Origin. Under 2021 genomförde Blue Origin sina första flygningar av privatpersoner till rymden.

Rymdturism existerar alltså redan idag, även om det är en lyx som få människor har råd med. Förutom Inspiration4 så har till exempel sju privatpersoner redan hunnit besöka den Internationella rymdstationen ISS för egna pengar. Men smakar det så kostar det, en biljett till stationen kostar flera hundra miljoner kronor.

Begreppet rymdturism kan dock innebära många olika saker. Det kan vara en raket som tar med sig passagerare för en snabb vistelse i rymden, ett längre besök till en rymdstation, eller att få prova på tyngdlöshet från ett flygplan i fritt fall. Även om möjligheterna för privatpersoner att ta sig ut i rymden idag är små så finns det ett stort intresse för denna typ av resor. Och som vi vet drivs utbudet av efterfrågan.

I framtiden kan också Sverige få en viktig roll för utvecklingen av rymdturismen. Esrange i Kiruna är idag en av världens mest mångsidiga rymdbaser och ligger geografiskt gynnsamt för att skjuta upp rymdfarkoster vilket är avgörande för framtida rymdresor.

Samtidigt finns det fortfarande många pusselbitar som måste falla på plats för att rymdturism ska kunna bli en etablerad marknad. Till att börja med måste vi utveckla rätt teknik med säkra och pålitliga rymdfarkoster. Vidare behövs attraktiva affärsmodeller som lockar investerare och företag till denna marknad. Det krävs även politiska beslut för att företagen ska få tillstånd att skicka upp människor till rymden.

Allt detta kanske låter avlägset men faktum är att utvecklingen går snabbt. Snart kanske vi alla pratar om vår första rymdsemester!

Vad händer när en satellit dör?

Som alla tekniska maskiner har även satelliter en begränsad livslängd. När en satellit slutar att fungera så lämnas den vanligtvis åt sitt öde. Det innebär att satellitens bana långsamt sjunker tills den slutligen ramlar ner och brinner upp i atmosfären – en så kallad "disposal orbit".

Ett annat sätt är att använda det sista av bränslet ombord för att parkera satelliten i en högre omloppsbana där risken för kollision är mindre – en så kallad "graveyard orbit". För de satelliter som cirkulerar närmast jorden finns det idag en överenskommelse om att denna process inte får ta mer än 25 år, men det ökande antalet satelliter gör att detta är ett växande problem.

Väldigt stora satelliter som inte kan brinna upp helt i atmosfären försöker man istället att styra ner manuellt så att de landar säkert på obefolkade platser. En del satellitbanor anses också som viktigare än andra – då flyttas satelliten så att en ny kan läggas dit.

Med så många objekt i omloppsbana runt jorden händer det att de krockar med varandra eller på annat sätt blir kvar bland de satelliter som är i bruk. Där riskerar de att orsaka fler krockar och skador på värdefull teknik. År 2022 fanns det enligt NASA över 100 miljoner rymdskrotsobjekt i omloppsbana runt jorden. Ett fåtal tester har gjorts med olika ”städfarkoster” men det finns alltjämt ett stort behov av att rensa upp runt jorden.

Vill du veta mer om satellitkyrkogårdar och rymdskrot?

Rymdstyrelsens Johan Köhler vet mer om ämnet

Vad gör vi med allt rymdskrot?

Sedan den första satelliten sändes upp av Sovjetunionen 1957 har mer än 8 000 satelliter och rymdfarkoster skjutits upp i rymden. Idag finns tusentals av dessa kvar i omloppsbana runt jorden. Utöver de satelliter och farkoster som fortfarande är i bruk finns det idag över 9 000 ton rymdskrot i omloppsbana runt jorden, beräknar NASA. Det är allt från obrukbara satelliter och använda raketer till delar av satelliter och verktyg som astronauter tappat.

Tusentals satelliter skjuts upp varje år. Även om många av dem inte är större än en skokartong så är rymdskrot ett växande problem som innebär en ökad risk för kollisioner. Skrot efter en kollision i rymden kan inte heller plockas upp på samma sätt som på jorden. Och kollisioner ökar dessutom risken för ännu fler kollisioner. Om vi i framtiden ska kunna utnyttja rymdens potential så krävs det därför att vi ”städar upp” kring jorden.

2018 lade FN:s rymdkommitté fram flera utvecklingspunkter för en långsiktig och hållbar verksamhet i rymden. Det är första steget är att skapa en global, gemensam rymdlägesbild och ett internationellt system för flygtrafikledning i rymden. Inte minst rymdbasen Esrange i Kiruna har goda förutsättningar att ha koll på satelliter som passerar Nordpolen. Basen skulle kunna vara en viktig del i ett framtida system för rymdläge och flygtrafikledning – för att undvika att nytt rymdskrot hamnar i vår omloppsbana.

Sverige stödjer flera stora rymdprojekt

Det här är några av dem:

Copernicusprogrammet

Copernicusprogrammet är Europas viktigaste projekt för att vaka över jorden, och ett av flera viktiga europeiska satellitprojekt som SSC deltar i. Med hjälp av sju satelliter, så kallade ”Sentinels”, får EU:s medlemsländer och partners detaljerad information om hur atmosfären, haven och jordytan ser ut och förändras. All denna data är fri för vem som helst att ladda ner och använda.

Internationella rymdstationen, ISS

Den internationella rymdstationen ISS är världens största internationella plattform för rymdforskning. Stationen gör det möjligt för forskare från hela världen att samla sina vassaste forskare för att tillsammans genomföra experiment i rymden. Från marken bidrar SSC med system och kunskap som gör att rymdstationen fungerar och att den dagliga verksamheten kan pågå ostört.

ExoMars

ESA:s Marsexpedition ExoMars har som mål att undersöka om det någonsin har funnits liv på den röda planeten. 2016 sköts en första farkost upp från jorden och den andra och sista är planerad att skjutas upp 2022. Med hjälp av en utforskningsfarkost ska Mars yta undersökas i jakt på livstecken, bland annat genom att samla in prover med borr för att analyseras. ExoMars är det första projektet som kommer att kombinera förmågan att röra sig över ytan och studera Mars på djupet. Under sommaren 2019 och 2021 genomfördes flera förberedande släpptester med stratosfäriska höghöjdsballonger på Esrange Space Center i Sverige.

Får du inte nog av rymden?

Det här var bara en mycket liten del av alla de innovationer och teknologier som rymden har gett oss. Om du vill utforska tusentals fler av dessa spin-off-teknologier så publicerar NASA varje år en tidning full av spännande forskningsnyheter.

Mer inspirerande rymdnyheter går även att hitta på svenska Rymdstyrelsen webbsida: https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/. Där finns även spännande undervisningsmaterial.